Ur "Nattens barn",
"Jag slog mig ner i skolmatsalen med dagens konstiga kötträtt och Jell-O på lunchbrickan. Jag försökte ignorera sportdårarna som hånskrattade bakom mig, när en av dem närmade sig med en porrtidning i handen. SMACK! Den landade på mitt bord. Omslaget pryddes av en ung flicka i veckad kjol som höll händerna över brösten. Jag satte maten i halsen. Hjälp! Det var ju jag själv!
Det är så det börjar, de där omtalade åren i Traci Lords kaotiska liv. Att det var kaotiskt förstår man snabbt när man bläddrar bland de första bladen i boken. Naket målar hon upp en barndom som tyvärr inte är allt för ovanlig i dagens samhälle. En barndom där det är barnen som far mest illa när föräldrar bråkar och tar droger. När man läser om hur Nora (Traci Lords riktiga namn) som 10 åring blir våldtagen av en flera år äldre pojkvän, väcks en stark avsky inom mig. En avsky mot hela den här industrin som på något sätt ändå späder på det allt mer sexualiserade samhället idag. Sen följer kapitel efter kapitel om hur hon utnyttjas av agenturer och regissörer, tvingas ta starka droger för att kunna hålla sig över ytan och hur hon gång på gång råkar ut för fel sorts män. Men där finns också en ljusglimt i allt det mörka och hemska. Hon ägnar flera sidor åt det som kanske kom att bli vägen ut mot en nystart för henne -mötet med filmaren John Waters och inspelningen av "Cry Baby", med b.l.a Johnny Depp,
"Nattens barn" är en angelägen bok, ett försök från en av världens kanske mest kända kvinnor, att få ett slut på snacket och förklara varför hon gjorde som hon gjorde. Förhoppningsvis kan den också ge läsaren inte bara en annorlunda bild av henne själv, utan också om hela porrindustrin. Det öde Traci Lords mötte är hon ingalunda ensam om.
Klicka här för att läsa om henne i Wikipeda.


